renat

En liten anekdot från Strandängsbadet i Kalix. Jag, Mange och Jacob åker från Lilla Lappträsk in till Kalix för att möta upp Manges syster med familj på badet. Dom är redan i full fart att bada när vi kommer dit, så vi byter om och gör oss redo för att skutta i plurret. Men när vi så sakteliga blivit klara för att dyka i så uppstår turbulens vid barnpoolen. Barn och vuxna ställer sig upp i vattnet, som når ungefär fyrtio centimeter, och stirrar på en av badvakterna. Han som kommer med håven. Håven som han sänker ner i poolen. Sänker ner och lyfter upp bajset. Några människor lämnar snabbt poolen. Andra badar vidare. Några av dom som lämnat barnbassängen går över i den stora bassängen istället. När en badvakt passerar på kanten så ropar någon fast honom. Frågar om vad det egentligen finns för hygienregler på anläggningen och påpekar att man måste väl i alla fall rena vattnet innan man kan bada vidare. För ingen vill väl egentligen bada i bajsvatten. Men den unge badvakten, som förövrigt ser ut precis som en sån där sommarjobbare, menar på att det är rätt utfört att bara meta upp skiten och sen bada vidare. Vi badar vidare i stora poolen, där vi inte hade några bajskorvar inom synhåll. En kort stund senare blir det turbulens vid lilla bassängen igen. Alla barn och vuxna ombedes lämna poolen av några instormande badvakter och andra kommunanställda poolskötare. Poolen ska stängas av och vattnet ska renas. Så håven räckte visst inte. Det fanns hygienregler på Kalixbadet också. Även om man kanske glömt att upplysa dom anställda om detta. Skönt ändå. Alltså att dom tillslut skurade ur poolen. Hursomhelst så hade vi redan badat klart när dom öppnade den igen. Men skönt för dom andra som ville bada. I rent vatten.

tugg

Ibland undrar man ju. Har han tuggummi eller vad? Sedan Magnus slutade snusa så har han övergått till ett missbruk av tuggummi. Vilket enligt egna studier verkar vara vanligt förekommande då man lägger av med tobak. Så Magnus tuggar jämt och ständigt och nu undrar jag om det helt enkelt är så att Jacob har lärt sig att det är så där man ska gå runt och se ut. Tuggandes. Eller är han hungrig kanske?

semester

På tre veckor med Jacob under armen gjorde vi Norrbotten i högsta hastighet. Det blev inte så mycket vila och ligga stilla som vi hade tänkt oss. Istället blev det det vanliga rännande hit och dit. Växlande väder bjöd på växlande aktiviteter. Här kommer ett urklipp, fortsättning följer så småningom på fragment av årets semester i norr. 


Vi börjar med bad. Kalix kommun bjöd som vanligt på strålande väder. Strandängsbadet med sin storslagna utsikt lockade kalixbor, hemvändare och en hel del annat folk. En dag hade dom till och med gratis inträde och då var det minst sagt packat på anläggningen. Vi blev under en vecka så smått stammisar på stället då man helt enkelt, enligt umeåborna, kände sig som på semester vid medelhavet då man badade och bodde i Kalix. Charter släng er i väggen, åk till Kalix.

Badbunkor i olika modeller har också badats i. Farmor och farfars hala orangea sjuttiotals balja med vatten så det svämmade ut i hallen. Mormor och morfars blå lite modernare barnbalja med halkskydd, som man även kan simma eller stå i. 

En himla massa tid har Jacob spenderat i den lånade vagnen. Vi tog inte med egen vagn eftersom det fanns vagnar att tillgå, samt att man inte vill få den hopknycklad i lastutrymmet på ett flygplan om man kan slippa det. 

Flygresan glömde jag ju. Den gick i alla fall helt suveränt och utan minsta gnäll eller problem. Jacob fick beröm av den snarkande stolsgrannen när vi landat för att han varit så tyst och snäll hela vägen. Frågan är vem som stör mest, en glad och gullig liten unge eller en snarkande skäggig gubbe. Ni väljer.


Farfar hade också en vagn som man kunde åka i, eller snarare på och kanske allra helst om man är en sallad och inte ett barn. Men väl fastspänd och under kontrollerade former så går det väl an. Eller.

Som vi blivit upplysta om är det ju inte alla som har semester på sommaren, hur konstigt det än kan te sig, och därför har ett uppehåll i bloggen inte uppskattats av dom som knallat på i sina vardagsskor. Som utlovat så kommer det att uppdateras en hel del här som snarast, men just nu blir det inte mer än så här. För nu ska jag sova. Måste vila upp mig. Jobbigt med semester. Kändes för övrigt som att jag och Jacob fick semester nu när vi kom tillbaka hit till supersoliga, stekheta, underbara, vackra, tysta och stilla Wettingen. Hörs.