länk

Här är en länk till ett tidigare videoklipp. Ifall ni vill se om han utvecklats något.

video

video

Snart är vi på väg norrut, på torsdag flyger vi. Det ska bli fantastiskt skönt med semester och sommarlov! Har försökt städa lite extra i köket idag och packat ner sånt som vi ska ta med oss så vi är lite på banan och redo att åka. Just i nuläge sitter jag och fixar en trädgårdsmästare som kan vattna blommorna när vi är borta. Ni ska ju tro att pelargonerna har så mycket knoppar att man så sällan skådat. Dom kommer väl stå här hur granna som helst när huset är tomt. Men jag vill verkligen inte att dom ska dö när vi är borta så jag har frågat en kompis om hon ids åka hit och vattna dom nån gång. Hon ska göra det. Tur.

Vad händer i norrbotten i sommar? Hör av er med tips på vår tipstelefon.

Försöker lägga upp ett videoklipp på Jacob. Hoppas det fungerar att se. Vi trodde han skulle gå och lägga sig. Men ack vad fel man kan ha ibland. Han var ju hur pigg som helst. Och gullig. Men strax efteråt gick han och la sig i sin säng, utan klagomål, och somnade efter kanske en halvtimmes joller med nallarna i sängen. Det är så skönt att han kan somna av sig själv ibland. Härligt när han ligger och myser en stund och sen hör man hur det blir tyst och så sover han sött. Duktig unge.

listig

Häromkvällen satt jag på balkongen och hängde. Då hörde jag nån komma ner längs gatan. Det är ju många katter här så jag trodde först att det var en katt, men kom på att jag hörde ju klorna i asfalten så nån katt kunde det ju inte vara. Så jag tittade ner och minsann - räven tittade upp. Där kom han spatserandes. Tittade på mig. Gick vidare. Pissade på grannens grindstolpe och fortsatte gatan fram. Det var länge sen jag sett nån räv, det brukade ju annars hålla till en i trädgården bakom huset. Men nu så.

Idag är det midsommarafton och vi ska ha grillfest när Magnus kommer hem.

Igår fick Jacob en kusin i Järfälla. Grattis grattis grattis säger vi till dom!

I övrigt vill jag rekommendera tygblöjor. Svårt att fatta hur mycket pengar och sopor man minskar med att använda tygblöjor. Vi har två ytterbyxor som man viker in tygtrasor i, så kan man använda samma byxor hela dagen och bara tvätta upp trasorna. Dom slänger jag i en hink och på kvällen handtvättar jag allt och hänger på tork. Vi använder vanlig engångsblöja på natten och i skötväskan när vi går bort, för att slippa bära runt på blöta blöjor. En vanlig dag går det alltså en blöja. Resten sköljer vi upp på kvällen. Plus att jag försöker sätta på en engångs när jag vet att det vankas nummer två, för enkelhetens skull då vi inte har egen tvättmaskin. Alltsammans tvättar vi annars en gång i veckan i maskin. Men handtvätt och tygblöjor har ju funkat i tusentals år och så gör det fortfarande! Det är bara latsenan som sätter stopp för det. Men sen jag sett hur smidigt det är så ångrar jag att vi inte kommit igång tidigare med detta.

mer mat

Nu har vi fixat en stol så Jacob kan äta mer. För han är så svulten. Inte. Men han har börjat på allvar att träna sig på att äta annan mat, så till lunch får han en tesked morotspuré. Han tycker det är gott. Vi frågade doktorn om råd och hon sa att han kan börja smaka lite nu. Sen ge mat på kvällen så han sover gott. Men det blir väl om en månad eller så som han ska börja äta hela portioner. Så idag har vi varit till Ikea en snabb sväng och köpt stolen. Sen provsatt han den. Men han sitter ju inte själv än, så det blev lite stöd runt om för att hålla balansen. Men för att äta en tesked puré behöver man inte sitta länge, så det ska nog gå bra. Efter sommarlovet tänker jag att han sitter prydligt och rak i ryggen.

varmt

Det är hett som i bastun här. Kvavt och svettigt. Skönt, med andra ord. Igår var vi och badade, trodde man kunde bada i utomhuspoolen men den var allt för kall. Så vi gick in i badhuset och tog vårt dopp. Dom sitter ihop så det är enkelt. Men vi fattade inte att det är separat inträde. Så vi betalade för båda. Men sen var det en kvinna i omklädningsrummet som sa att om man börjar inne så kan man gå mellan med sitt badkort, så gjorde dom. Så det gör vi nästa gång.

Jacob har sovit bra sista nätterna och skippat nattmålet. Skönt. Men jag tar inte ut segern i förskott utan väntar med spänning på vilken natt han återupptar dom gamla rutinerna igen.

På morgonskvisten, han sov till och från fram till klockan nio, men tyckte det var lite varm med täcke och gjorde så där som man gör och slängde ut benet för att svalkas.

Eftermiddagsvila på soffan iförd kalsonger så som sig bör!

ändring

Han vaknade visst till igen och ville ha mer att äta. Men inte mig emot ifall han lovar att sova hela natten sen då. Håller tummarna.

prommenad

Idag gick vi på prommenad längs med floden. Det blev ungefär en mil att gå. Solen gassade så det var perfekt med den härliga lövskogens skugga. Vi körde med Mountain buggy'n för att ta oss fram över stock och sten. Det var nog så svårframkomligt ibland ändå. Men lille herrn i vagnen satt tyst med knäppta händer och bara åkte. Ibland är han på sånt konstigt humör när han bara sitter med en sammanbiten min och det är väldigt svårt att få han att skratta. Även om han log lite ibland när han fick syn på mig framför vagnen. Men han är guld värt för att han hänger med på alla äventyr utan att klaga.

Nu somnade han precis i sin säng, efter att ha legat själv och jollrat ett litet tag. Ibland är allt lite för lätt och det är underbart.

sommarfest

Idag var jag och Jacob på dagis sommarfest. Han började med att sova på tåget så han skulle orka. Jättekul att träffa alla föräldrar och framförallt barnen. Superfint väder idag också så Mange kom in till Zürich efteråt och vi gick och latade oss vid sjön.

utsikt

Det ultimata är ju att sitta i barnvagn lite halvt bakåtlutad. Jacob ser himlen och trädtopparna och jag ser asfalt och plattor och små hundar. Inget ont om små hundar, är väl enda behållningen med att se vart man sätter fötterna. Det har varit jättefint väder och stekhett idag, så vi satt i skuggan under ett träd i parken och tyckte att livet är underbart. Sötaste ungen när han fick syn på löven i trädet.

fem

Jacob väger 6,7 kilo - alltså har han gått upp fem kilo på fem månader, precis som sin far.

and

Jo det var ju visst nån mer som badade i poolen, kom jag på. Här ser man hotellet från framsidan. Utanför finns en stor bassängfontän som dom spenderade minst två dagar med att rengöra, för att nästa dag ett gäng vilda ungar slängde grus och löv i den. Jag skulle ha brutit ihop om det varit jag som skrubbat för att få allt förstört av dom ungarna. Fyra helt vilda spanska barn i likadana kläder. Dom gick minst sagt bärsärkargång på hotellet hela tiden och levde rövare. Jag störde mig på dom. Fast mest på föräldrarna som stod och pratade, två par, som utan att se eller höra nånting! Morr.

bad

Jag funderade en hel del på varför Jacob aldrig hade badat. Kom fram till att det berodde på att han inte hade några badbyxor. Eller för att det är kallt i vattnet på utebadet och vi har inte varit till badhuset på ett bra tag. Så vi slog slag i saken och köpte ett par brallor och gick till badet på måndag eftermiddag.

Först ska man ju duscha innan man hoppar i poolen, gäller alla. Även dom som aldrig duschat förut. Han fick prova mycket nytt på en gång. Men han gillade att duscha även fast det kittlade lite på ryggen med vattenstrålarna. Ju mer man duschar innan desto mindre klor i poolen, kom ihåg det.

Sen var det bara hoppa i. Ungefär 32 grader i vattnet så vi slapp kippa efter andan. Vi badade i 20 minuter och sen simmade Magnus lite längder medan vi gick upp och klädde på oss. Jacob tyckte det var jätteskönt att bada, men han hade en liten konstig sammanbiten min mest hela tiden fast han såg ut att tycka om det ändå. Jag var tvungen kolla så han inte höll andan. Men aldrig att jag skulle trycka ner han under vattnet och tvinga han att dyka. Det får han lära sig när han kan simma själv eller senare. Nu blir det nog att vi går och badar kanske en gång i veckan eller så, för vi alla tycker om att bada när det är tempererat vatten. Utepoolen får nog vänta tills den håller lite högre temp.

mer Como

Här kommer fler bilder från Como.

Jag och Jacob på ersättningsbussen på vägen dit. Alltså turistbussen med säkerhetsbälte.

Hela familjen. Skönt att det inte är en själv som har den största dubbelhakan.

Jacob sovandes på tåget, det gungar skönt på rälsen.

Första kvällens matjakt i regnet. Men det var ändå så varmt och fint och helt underbart att vara på semester.

Vila en stund och läsa inredningstidningar på hotellet i deras underbara fåtöljer då vi väntade på att restaurangerna skulle öppna.

Jacob gillar att läsa böcker och tidningar och längtar tills han kan hålla i dom själv. Snart så. Inte alls långt borta för han har blivit riktigt bra på att gripa tag i saker. Men tidningar kanske dröjer än dock.

På båten på väg till stan andra dagen. Nöjd liten gubbe i bärselen, där sover man som bäst. Smidigt är det också att slippa barnvagnen när man ska färdas på olika farkoster och längs outforskade vägar.

Vila och mat efter funicularresan. Fint att sitta vid båthamnen och kolla på fåglarna, tyckte jag i alla fall. Jacob tyckte att pappa var mer intressant.

Sen hände det en liten olycka när vi var på stan och vår kära Jacob skrek så fördärvat inne på cafétoaletten så jag trodde att personalen skulle bryta upp dörren och försöka rädda han innan jag lyckats byta blöjan. Men så Jacob badade inte i poolen fast i handfatet när vi kom tillbaka till hotellet.

På väg hemåt. Vi åkte pendeltåg över gränsen och köpte sen biljetter till tåget hem där, för då blev det mycket billigare. Kul och ful tåg.

På bra humör så länge Leo och Dino Saarinen är med.

Sötgubben på sista biten av resan hem, på pendeltåget från Zürich till Wettingen.

Nu kan man ju tro att han varit nöjd och glad hela tiden, och det har han ju också. Förutom när man ibland blir för trött och hungrig, men då snackar vi minuter av hela resan som det piper lite och då tar vi inte fram någon kamera. Bästa resetipset för barnfamiljer: se till att ungen skriker lite precis när ni kliver på tåget för då får ni nästan en hel vagn för er själva, skrämmer bort massor med folk. Sen ska barnet vara tyst och lugnt resten av resan så att ni och dom få som är kvar kan njuta av tågfärden.

Como

Vi är jättenöjda med en fin semester i Como. Hotellet var jättefint med en härlig trädgård och låg precis utanför stan. Här kommer bilderna som jag tagit. Sedan finns det ett gäng som Magnus tagit, men dom får ni se en annan dag.

Jacob var nöjd på tåget - till och från. Det blev lite protester ibland för att han var trött och kunde inte riktigt sova. Tåget som förövrigt inte gick som det skulle då bergväggen på ett ställe hade rasat ner på rälsen. Men vad gör väl det i ett väl ordnat land som Schweiz. Vi fick kliva av på stationen innan, bussas förbi olycksområdet och sedan kliva på tåg igen och åka vidare. Allt gick som smort. Inget vänta och inget strul. Ersättningsbussarna stod redo och tågen gick enligt tidtabellen. Massor med extra personal var insatta och stod där i gula västar och visade vägen så att alla kom med. Jag vill inte ens tänka på hur vår semester hade sett ut om vi hade rest med SJ.

Magnus på tåget, han var också nöjd. Han gillar att åka på semester. Han gnällde faktiskt ingenting även fast han inte fick sova.

Det första man gör när man checkar in på hotell är att slänga sig på sängen. Samma gjorde Jacob. Vårt rum var jättefint, men lite galen tavla över sängen. Hela hotellet hade lite konstig stil, rummen var robusta och rustika, medan lobby och restaurang hade ny och fräsch design. Men det gör inget, för det var fint och rent och mysigt överallt.

Jacob hade också fått en egen säng som stod färdigbäddad när vi kom.

Från vårt fönster såg man poolen och bergen på andra sidan sjön. Man kunde se sjön åt höger med, om man gick ut på balkongen och spejade.

Jacob älskade hotellrummet och hade nog helst legat där hela tiden och jollrat om han fått bestämma.

Sen tog han sig en tupplur och provsov sin säng. Den funkade ju bra. Så vi passade också på att vila lite innan vi skulle gå ut och se oss omkring i närmaste kvarteren och kolla efter middagsmat.

Ett torg nere vid sjön. Väldigt fint med vattnet och bergen, det kändes som att man var vid havet. Frisk och fuktig luft.

Många fina gränder fanns där. Regnade gjorde det också, men det var varmt och skönt ändå.

Jacob fortsatte och sov, vi hade bara lyft över han från sängen till vagnen. Men han märkte ingenting.

Lite fika medan man väntar på att restaurangerna ska öppna för middag. Dom har nämligen stängt på eftermiddagen efter lunch fram till ungefär 19.30. Jo dom dära italienarna äter middag lite senare än  norrbottningen generellt.

Vi bestämde oss för en restaurang och satte oss vid ett bord, men ändrade oss och beställde pizza att ta med istället. För det var bara frågan om när Jacob skulle vakna och vi tyckte det var skönare att vara på hotellet då så att han kunde få ligga på sängen medan vi åt klart. Istället för att sitta och turas om att hålla han medan maten så sakteliga kallnar på restaurangens fina bord. Lika bra var det för det var riktigt mysigt att bara ligga där och trycka i sig pizza och mysa hela lilla familjen.

För att ta sig till och från stan så tog man enklast en båt. Dom landade precis nedanför hotellet och gick rakt in till centrum, tog bara 8 minuter. Smidigt sätt att färdas då det sällan blir några köer eller andra trafikproblem. Roligt dessutom med andra färdsätt än buss och tåg.

Vi åkte även funicular, ett sånt där tåg som går på räls rakt upp, draget i en vajer. Brant nåt så gruvligt men med underbar utsikt då man nått toppen. Kan bara inte för i livet förstå folk som bor så där uppe på bergstopparna. Vad ska dom där å göra? Nog är det enkelt att ta sig hem där det är platt och man kan cykla.

Det var lite kluvet väder uppe på berget, regnade samtidigt som solen sken.

Mitt på berget kan man se rälsen till funicularen där den stretar sig upp. Det mest intressanta är att i andra änden på vajern sitter ett andra tåg fast, så dom liksom drar varandra upp och ner där hela dagarna.

Vi blir alltid lite besvikna när vi är i Italien. Allt är inte så fint som man föreställer sig. En av dessa saker är fallfärdiga hus. Eller väldigt dåligt skötta hus. Det ser så förfallet och eländigt ut. Ibland tror man att det är ödehus, tills att man ser tanten som står och vattnar sina pelargoner och man förstår att dom faktiskt bor där.

 

Eftersom vi hade bokat hotell med fin pool så var det ju inte annat än att passa på och bada. Även om vädret inte var toppen, men det regnade i alla fall inte. Jacob slappade på solstolen i sitt lilla solskydd, eller snarare ljusskydd för vi hade parasoll också.

Jag badade i den varma bubbelpoolen. Ni ser ju att det var väldigt trångt på poolområdet. Men jag tror faktiskt att vi lockade ut några till, två familjer med barn kom också och badade när vi var där. Annars såg vi nog ingen annan bada på hela tiden. Jacob badade inte, fast han hade kunnat göra det i den varma poolen, men han har inga badblöjor så vi vågade inte riskera det klara och rena vattnet.

Kvällspromenad och jakt på en bra restaurang. Vilket vi hittade precis vid sjön med fin utsikt och vi åt så vi sprack. Sen gick vi tillbaka till hotellet och åt efterrätter så vi verkligen sprack på riktigt. Det var den dyraste efterrätt jag någonsin ätit och eftersom den var så dyr så var man ju tvungen att pressa i sig alltihop, 120 kr för chokladmousse, ja ni fattar, men den var fantastiskt god. Fast det motiverar inte priset ändå. Galet. Men allt på vårt hotell var dyrt.

Jacob tog sig en liten tupplur medan vi åt frukost på lördag morgon. När han vaknade tycket han att han hittat bästa platsen för dom hade balkar i taket, balkar precis som vi har hemma och som var hans favorit syssla när det var det ända han kunde göra, titta på balkarna. Han kände sig som hemma i den härliga fåtöljen. 

Sedan tog vi en buss till tågstationen och tåget mot Schweiz. Jacob hade så passande på sig sin tågtröja. Så gick resan samma väg tillbaka, med ersättningsbuss som fick mig att vilja gråta. Vi åkte i en stadsbuss längs motorvägen i förmodligen den högsta hastigheten som gick att uppnå med den bussen. Inga säkerhetsbälten och Jacob i bärselen i famnen. Det var bara att be till högre makter och hoppas att vi skulle komma fram helskinnade. Tur i alla fall att vi slapp ställa vårat barn i vagn längst fram bredvid chauffören, som en annan familj gjorde, för det enda jag tänkte på var vad som händer med det barnet när bussen kör ur spår. Plus att jag satt och funderade på vilket sätt jag bäst skulle kunna hålla i mig själv och Jacob för att vi inte skulle slungas ut ur bussen och mosas när den välte. Fy fasiken. På ditresan åkte vi i en turistbuss med säkerhetsbälten, då kändes det i alla fall lite säkrare även om Jacob inte satt fastspänd. Illa. Men det är underligt hur man känner sig mycket säkrare i en buss än i en bil, förutom den förstnämnda galna bussresan. Tacka vet jag tåget. Det kraschar som sällan, som tur är. Hoppas jag. Nåja, vi kom hem och allt har gått jättebra. Vi är stolta över Jacob som trots allt flängande bara hänger med och gillar läget. Allra bäst tycker han att det var att sova i bärselen hos mamma och att mysa på hotellsängen. Nu blir nog nästa resa med flyg till Luleå om 18 dagar. Men vem vet, vi kanske klämmer in något däremellan.