loggbok

Så det blev picknick med stjärnfall en natt i Zürich, en dag i bergen i Krienseregg med lunch och lek, majsfestival i Steinmaur med grillad majs och majsburgare, rutschbanefest med galnaste banan i Schneisingen och kräftskiva i Ehrendingen. Vi har superväder och njuter för fulla muggar. Nog har vi det bra. Kom hit ni också. 

Vi mötte upp gamla bekanta finnar i Zürich och hade picknick i parken hela eftermiddagen och kvällen. När solen gick ner låg vi alla och kollade efter stjärnfall, vilken fantastisk dag och kväll. Vi tog sista tåget hem och barnen sov sött i cykelkärran, som jag rullade med och sedan kopplade på cykeln vid tågstationen och drog hem. 

På Krienseregg, i bergen i Luzern, tog vi en liten utflykt en söndag, då vi hade i uppdrag att hämta hem en nyare begagnad el-cykel till Mange. Blev en fin dag. Mange cyklade ner sin nya cykel till stationen och tog tåget hem från Luzern. Vi andra åkte bil. 

Majsfestivalen i Steinmaur bjöd på en lång cykeltur på en mil, där Jacob cyklade hela vägen själv och vi sen hoppade på tåget och åkte hemåt för att spara lite på benen. Majsfestival är precis vad det låter som. Man äter majs i alla dess former och det är lekar och musik och underhållning. Trevlig tillställning. 

Rutschbanefesten var helt tokig. Alltså rutschbanan var tokig. Så himla hög och brant. Man åkte på en matta och det gick så galet fort att man flög ut i slutet. Jacob åkte. Gick sådär. Hans matta snurrade halvvägs ner och han hamnade utanför mattan rutschandes på rygg med huvudet först. Brände bort skinnet på armbågen. Annars gick det bra. Så modig han var. Jag tvärvägrade när jag såg byggställningen på toppen av branten och hur fort dom åkte. Kunde bara inte övertala mig själv att åka. Vi åt en korv istället. Sen cyklade vi hem igen. 

Kräftskiva ställde vi till med på kvällen, hos svenskarna i byn. Ella var så i hatten att hon spydde och somnade vid klockan åtta. Hon vet hur man styr på kräftskiva. Hon åt dock inga kräftor. Tror bara hon hade snaskat för mycket olika godsaker och var väldigt trött. Så hon sov i vagnen tills vi senare gick hem. Då slängde jag i Jacob i dubbelsitsen och rullade hem två sovande sötnosar. Dubbelvagn är det bästa som finns. Förutom cykelkärra. Den är bäst. Och el-cykel. Guld värt. Till jobbet, på kvällen, hela helgen, runt kvarteret, runt hela kommunen, Tour de Suisse, hela Europa. Cykla. Cykla!

skolstart

Då sitter man här. Huset ekar tomt. Semestern är slut. Jacob är i skolan. Ella på dagis. Mange jobbar. Jag skulle också jobba. Men min chef, som måtte ha en eller ett par skruvar lös, har sett till att jag inte får jobba 40-60% som vi pratade om, utan 20%. Alltså lika mycket som en enda arbetsdag. Fast uppdelat på två korta pass. Vilket innebär att allt vad som heter barnpassning och som jag hade ordnat så himla bra, är nu för dyrt och helt i onödan, då jag sitter hemma och surar. Fast det gör jag ju inte. Men ändå. Så nu måste vi tänka om och försöka styra upp veckorna, utifrån dom förutsättningarna. Men det löser sig. Och det ska ni veta, att så fort jag fått iordning alla mina papper och ett annat jobb dyker upp så drar jag. Tänker inte jobba för nån som ljuger och bedrar. Men sa inte jag från första början att jag hade en dålig magkänsla för chefen och hela stället. Lita på magkänslan. Den vet mer än vad man tror, uppenbarligen. Fast jag sa också att jag chansar och funkar det inte så skiter jag i detta jobb. Nu får det funka tillsvidare. Jag ska även höra efter med dom på kommunen som ser över dagisen, om det verkligen är helt ok att lova si och så många timmar och sen inte erbjuda mer än hälften. Min kollega har fått precis samma skit med sitt schema. Vi är inte glada. Högljutt missnöjda. Upp till kamp. 

Huset ekar tomt. Fast det är fullt med grejer. Vi håller på att organisera i barnens rum, nån hylla här, nån pall där. Det blir fint. Nästa dröm är en ny, eller bättre begagnad soffa, och en finare färg på väggen. Bort med den röda in med den ljust pastellfärgade naturfärgen. Grå eller sand. Nåt som tas upp i heltäckningsmattan på trappen och högst uppe på vindan. Måste höra med husägaren om dom vill betala kalaset och om dom vill leja nån eller om vi får göra det själva. Det blir mitt arbete. När jobb tryter. Fast lite att göra blir det ju aldrig ändå. Måste plugga tyska också. Jag klarade provet som jag gjorde i juni och är nu mer en väldigt glad certifierad tysktalande på medelnivå. Men upp till toppen ska jag. Högsta möjliga nivå. Kör på bara.

Till toppen på ett berg borde vi också snart åka. Fast så länge badsäsongen håller i sig så hamnar man ju gärna platt i poolen istället. Campa däremot, det skulle jag vilja göra. Tälta eller bo i stuga. I Frankrike. Kanske. Borde kolla upp nåt ställe för en helgutflykt. Fast nu borde jag först av allt kolla ner, städa undan lite och se till att möta Jacob när han slutar till lunch. Då ska jag följa honom till lunchstället och till fritids, första dagen idag, så han hittar och vet vem han ska följa med nästa gång.