tävling

Det känns lite som "finn fem fel" när man håller på med tvätten och plötsligt drar upp ett par minimala brallor, som man trodde var en strumpa eller så. Skoj.

måndag

Det känns verkligen inte som att jag är mammaledig, det känns som om jag fått ett konstigt jobb som jag går till flera gånger om dagen, plus att jag får jobba hemifrån dag och natt med den där förbenade pumpen. Sover väl i snitt 4 timmar per natt, och ibland om jag har tur en stund på dagen. Jag längtar så tills Jacob kommer hem och jag kan gå två steg iförd pyjamas och ta upp och amma han. Man blir trött av att stressa iväg hela tiden, för det är stressigt. Nu har han nya mattider, 6 ggr om dagen istället för 8, vilket ger mig längre mellanrum på dagen så nu hoppas jag kunna ta igen lite sovtimmar. Om det inte vore för att han är det bästa som finns skulle jag sagt upp mig direkt, men han är då verkligen värt all möda och besvär som nånsin tänkas kan! Se själv. Magnus kom direkt från jobbet och överraskade oss. Då sover Jacob gott efter maten. Hör och häpna, han åt 55 ml bröst+flaska fast han bara ska ha 45 ml. Way to go! Men då blir man trött också.

video

Jacob är sur för att han har hicka. Det blir lite nära att filma men det får duga. Den som är observant ser att han har sonden på andra sidan och detta eftersom han slet ut den imorse så dom fick sätta en ny. Rackarns unge! Så har han mössa också så att mormor kan känna sig lugn. Ingen långfilm direkt men håll tillgodo.

torsdag

En trött liten Jacob sover som bäst i sin finkostym.

en vecka

Så har det då gått en vecka sen Jacob kom till jorden. Det firade vi med mat, bad, kläder och säng. Han har fått flytta ut ur kuvösen och han trivs i sin nya säng och kläder. Han äter även mer och mer av egen maskin, både flaska och bröst, och ökar i vikt. Vi är stolta. Han är så riktig.

solsken

Lagom mätt efter 30 ml från flaskan.

ljuset

I förrgår började Jacob med ljusterapi för han hade blivit lite gul i skinnet. Ser ju ganska häftigt ut på bild, annars är det mest en lampa som lyser och gör så att hans kropp hinner med att transportera bort söderfallet i blodet - eftersom att hans lever inte är snabb nog. Igen, lita inte på mina medicinska kunskaper men jag tror att det är så det funkar. Igår behövde han inte ligga under lampan längre eftersom blodvärdena var mycket bättre. Men idag så hade nivåerna stigit igen så han ligger just i detta nu och solar sig.


Eftersom han inte låg under lampan idag så var detta vad jag hittade när jag kom till sjukhuset vid lunchtid. Nog har han det ganska gott där i kuvösen. Droppet har han fått ta bort eftersom att han har börjat gå upp i vikt igen, efter en liten nedgång - vilket är helt normalt. Så nu är han glad för att han kan vifta fritt med båda armarna och krafsa med alla sina fingrar.

veckans färsking

Här kommer några bilder av lilla Jacob.

Dag 1

Dag 2

Dag 3

Jacob Matheo Jonsson

Onsdag 18 Januari 2012, 1760 gram, 44,5 cm. Lycka. Allt gick bra och Jacob har det gött i sin lilla kuvös. Två ggr per dag får vi hålla i han. Annars äter och sover han gott. Jag försöker lägga in en bild men funkar inte just nu. Kommer en så fort det går.

sista uppdateringen

Här kommer ett sista inlägg för ett tag framöver.

Imorgon kommer vi sätta igång förlossningen och jag har inte så stor lust att blogga live från förlossningssalen. Ni får helt enkelt vänta med att få information tills dess att vi har lust att höra av oss.

Bebisen växer inte ordentligt mer, väger fortfarande bara runt 1,5 kilo och därför har doktorerna beslutat att det är bättre att den får komma ut nu när den fortfarande är pigg och alert. Vi är lagom nervösa. Håll tummarna.

Vi kommer ringa hem till våra föräldrar och meddela status, så om ni vill ha nyheter så får ni ringa dit. Jag kommer inte att svara alltför ofta på min telefon eftersom det säkerligen blir ett massa spring med doktorer och sköterskor, plus att jag kommer att vrida mig i smärtor. Håll tummarna igen. Vi hörs.

radio

Igår gjorde vi nåt annorlunda på kvällen. Vi spelade in en liten skiva till bebisen som den ska ha att lyssna på i kuvösen. Det är någon slags terapi som dom använder sig av, dom spelar upp skivan och ifall bebisen blir lugnad av den så får den lyssna på den ibland när föräldrarna inte är där. Vi spelade in mig när jag pratar och sjunger lite, sen spelade vi in oss båda tillsammans när vi pratar och när Magnus läser en text. Lät faktiskt bättre än vi trodde, när vi lyssnade på det efteråt. Får väl se om bebisen blir vettskrämd om dom slår igång den.



Nu sitter jag och väntar på att doktor ska komma förbi innan dom går av sina skift.
Rent bäddat i sängen har jag fått.

Over and out.

fakta

Så igår gick jag omkring helt fritt utan kablar och slangar och skrot.
Härligt väder var det!
Tänkte skryta lite med magen också, så ta en titt för man vet ju aldrig när den är väck.



Här är en länk till en sida där man kan läsa om graviditeten och vad som händer i vecka 33, som vi nu har lyckats hinna en bit in i.

min bebis

Imorgon ska vi göra ultraljud och uppskatta storleken på vår lilla krabat. Ska bli spännande, för när jag kom den där torsdagen så hade vi ju nätt 1,5 kilo. Dom ska också kolla mängden fostervatten. Väntar med spänning på detta.

En annan intressant sak är ju viktuppgången eller snarare nergången. Min vikt innan jag blev gravid var högre än min vikt är nu. Det är lite skumt. Men jag tappade minst fem kilo under sommaren när jag inte hade så hög aptit. Sen dess har det sakta men säkert knaprat på och stigit så att nu har jag väl gått upp totalt tre-fyra kilo, alltså väger jag fortfarande nåt kilo mindre än innan sommarn. Det är ju på ett sätt skönt, för jag var rädd för att jag skulle gå upp 20 kilo och bli elefant. Men nu är jag ju i bättre form än innan och det enda som väger är verkligen bebisen med tillbehör. Men det kanske ändrar sig, för nu kommer lunchen.

Ha det!

diet

Här på Hotell Spital får man sannerligen ganska bra mat, trerättersmeny och fyra olika alternativ att välja på varje lunch och middag. Men på Söndagar har dom fått för sig att man inte behöver äta nån ordentlig middag. Då serveras: en sallad, eller en tallrik med ost däribland brie och annan mögelost och två brödskivor, eller en tallrik med massa rått kött så som parmaskinka. Detta innebär att man som gravid inte ens kan äta allt på tallriken. Dessutom så undrar jag hur länge man håller sig mätt på två brödskivor? När man som vanligtvis trycker i sig en trerätters och sen i alla fall är hungrig efter nån timme. Att middagen serveras kl 18 och att det är 14 timmar till frukosten är också lite jobbig, därför är mitt skåp proppfullt med bröd och skorpor och annat som man kan knapra på i mörkret när man vaknar till och är tvärhungrig mitt i natten. Känner mig alltid som en liten tjuv när jag sitter och smygäter. Idag smygåt vi inte lite till middag. Vi beställde varsin pizza, jag och Magnus, med leverans till entrén på sjukhuset och tröck i oss som att vi inte sett mat förut. Frosseri. Sen wobblade vi upp och la oss på sängen och sprängdes. Gött.

fri

Tjohooo, min droppnål på handen började läcka igen så dom tog bort den! Gissa vem som ska gå ut i solen idag. Jag sa att jag ändå inte behöver en ny förrän på torsdag, för då har Magnus sagt att bebisen kommer. Är det någon som vill satsa emot så är det bara att faxa in era gissningar. :)

rakt jobbigt

Kära nån, jag ska aldrig mer klaga i hela mitt liv ifall jag har det så bra som nu! Ligger här helt frisk mot slutet av graviditeten och har det gott. Brevid mig ligger en tjej som är några år äldre än mig, i början av sin mycket riskfyllda graviditet och jag skojar inte att hon kräkts ca 240 gånger bara inatt. Hon har även nån slags magsår och det är omöjligt att hitta hennes blodkärl, så hon har nu dropp rakt i bringan. Hon kommer att få ligga hela graviditeten, som vi vid vår högsta stjärna ber om att den kommer att fortgå och att hon får sitt så länge efterlängtade barn i sina armar framåt augusti. Dom har försökt i tio år och hon har haft många missfall, jag kan inte förstå att hon alls vågat försöka igen. Det finns starka människor och så finns det starka människor. Jag menar inte att hänga ut henne här men jag kände att jag behövde få skaka av mig lite av allt det här, det tynger mig så att se hennes lidande och oro.

Jag hör av mig snart igen, med lite gladare ton...

fixat

Nu har jag fixat länken till låten så det ska funka.
Var lite krångligt att blogga från telefonen.

Ciao

provsvar

Frisk som en nötkärna. Vi håller er på halster!

radio

Lördag morgon och så klart ring så spelar vi. Sovit gott och känner mig i bra skick. Snart ska vi mäta magaktiviteten, som vanligt. Träffade doktorn i morse och hon sa att ev är en infektion på väg eftersom vita blodkropparna stigit lite sen innan. Hoppas jag säger rätt nu, min medicinska kunskap bör ifrågasättas. Väntar på provsvar från det så får vi se sen. Om det är fallet så sätter vi igång. Så om jag fick önska en låt i radion idag så blir det:

Start me up - Rolling Stones

Enjoy! :)

Vi hörs.
Och tack för kommentarerna jag får!

foto

Så här såg jag ut för en vecka sen, där är jag ju ändå i himla bra skick! Finskjorta och allt.



Nu ser jag mer ut som så här som jag gjorde innan vi åkte hem på jullov. Fast magen är större. Och jag har inte randiga långkaslonger, utan svarta.

formtopp

Skrev inte igår för att jag var lat. Låg och kollade på TV på datorn och hade en helt lugn mage. Vi jobbar lite som Tour de Ski, att vi har en vilodag och sen laddar vi för fullt för att ligga på topp. Så idag duschar, äter och preppar vi som att vi ska ut på tävlingsbanan. Jag och doktorn tyckte det var viktigare att vara fräsch än att ligga i sängen och vila, så skrattade hon och meddelade att hon har plats åt mig nere på förlossningen så det var bara hoppa i duschen. Jag hade lite mer sammandragningar nu på morgonen när vi mätte, igår var ju inga. Jag frågade också vad som är maximala väntetiden för oss, och det skulle vara v 34 ut. Sen tror jag inte man kan vänta mer när vattnet läcker ut även om man lyckas hålla sig från infektioner...eller vet ej. Vem vet. Ingen vet nåt egentligen. Det är det som är så spännande. Men skönt i alla fall att jag inte förväntas ligga här tills i Mars ifall bebisen nu trivs så himla bra där inne att den beslutar sig för att stanna länge. Fast man gör det ju ifall man måste, det är ju så värt i slutändan.

Ikväll kommer min kollega och vän Karin hit. Hon har varit och köpt amnings-bh till mig som hon också ska lämna. Jag kunde inte tvinga iväg Magnus till köpcentret med buss för att kolla om dom hade, så erbjöd hon sig att stå till tjänst och jag tog chansen att skicka henne. Lite elegantare med en kvinna som köper bh också. Kan se Magnus framför mig stå där och klia sig i huvudet över storlekarna och modellen. Blir kul med lite besök nu speciellt eftersom jag också får vara uppe lite så vi kan gå och fika, slipper ligga platt på rygg och se sjuk ut. Hon skulle kunna bli lite för orolig, hon är lite nervös av sig. Förresten så har dom hittat en lärare att ta över min tjänst, så det går bra nu! Jag känner mig lättad.

Nu mer mat!

naturen

Dagens hokus pokus:

Desinficerande intimtvätt

1 liten skvätt mjölk (en sån liten förpackning som man tar i kaffet)
2 droppar lavendelolja
5 dl vatten

Funkar som antibiotika.
Jag gillar den Schweiziska naturmedicin traditionen.

Nu tog dom med sig den hemska droppmaskinen också, så nu har jag bara en vanlig vätskedropp i armen för att hålla nålen öppen ifall vi måste sätta in nåt annat där.

Idag har tiden gått lite fortare än igår, vi har haft party på rummet och knaprat på pistaschenötter - jag och grannen.
Sen kan man ju sitta och vicka på tårna i x antal minuter, så blir det lunch.
Nu är det snart dags för eftermiddagsluren. Den obligatoriska.

Sen vill vi bara uppmärksamma er på att det är fullmåne och enligt statistik är det fler barn som föds just då. Jag tror på månen så jag blir inte förvånad om det är därför jag hade rätt så kraftiga sammandragningar igårkväll. Dom kollade upp allt och sen höjde dom medicinen, hela natten har dom kommit och kollat till mig och mätt sammandragningarna. Höjt medicinen osv. tills på morgonen då doktorn kom in och sa att vi stänger av medicinen helt istället. Den funkar ju inte fullt ut och därför tycker dom väl att det är bättre att låta naturen ha sin gång. Jag tror jag håller med.

Vädret:
Mulet/dimmigt, 2 grader. Man ser inte bergen idag. Igår var det helt klart och soligt och då ser jag från fönstret alper trona upp sig i fjärran. Bättre utsikt än dom flesta sjukhussängar skulle jag säga. Fast dom skulle behöva putsa fönstren.

väntar

Nu har dom stoppat medicineringen helt. Alltså är det nu fritt fall som gäller. Dom är oroliga för infektionsrisken. Så nu är det verkligen bara att vänta och känna efter om dom riktiga värkarna kommer igång.

Så om ni inte hör av oss nåt mer så vet ni varför.
Annars försöker vi väl att höra av oss.

sjukhus

Del 2: Mitt liv i långkalsong.

Så hände det sen så

att jag inte alls fick gå

Åkte in med en svår smärta

som att jag sovit på en ärta

Nu ligger jag här och alldeles stilla

Måste växa den lilla

Men snart ska den ut

helst inte akut

Bara vänta och se

håll tummarna och be

Oj vad saker och ting kan svänga runt på nolltid.

Så sen den dära fina onsdagen och fina promenaden så har det ju minst sagt hänt grejer. Den dagen hade jag vid lunchtid ett litet ont i magen så jag vilade en stund på dagen. Det gick över och jag gick ut. På torsdagen när jag vaknade så visste jag inte var jag skulle ta vägen. Det gjorde så förbenat ont i högersidan. Ringde till barnmorskan och dom sa åt mig att åka direkt till akuten, så Magnus beställde en taxi åt mig. Innan jag hade fått på mig kläderna och satt mig i bilen höll jag på att svimma flera gånger. Jag trodde att min blindtarm spruckit. Taxichauffören, som bara pratade schweizertyska, såg aningen bekymrad ut och svor vid varje rödljus som förstås alla var röda. Väl framme stod jag dubbelvikt i entrén och försökte anmäla mig. Verkar ju ha lyckats ändå. En sköterska kom och tog mig i rullstol upp till förlossningen, där körde dom igång med diverse undersökningar. Jag bara tjöt. Magnus fick lämna jobbet och komma in. Sen jobbade barnmorskorna och doktorerna febrilt med att förstå sig på varför jag bara skrek rakt ut även fast saker och ting verkade under kontroll. Jag hade ju sammandragningar också men det verkade inte stämma helt. På fredag morgon fortsatte undersökningarna för att hitta felet. För inte var det då sammandragningarna som hade gjort ont i alla fall. Typiskt nog hittar dom tillslut en cysta på högersidan och det var den rackarn som gjorde så galet ont. Morfin. Fredagskvällen i dimma och sen sov jag som en stock. Vaknade dock lite tidigt på lördagen och kissade på mig, fast det gjorde jag ju inte utan det var ju vattnet som gått. Så då var det bara åka ner till förlossningen igen och så ligga där och vrida sig med mätutrustning hela dagen och en ständigt ökande dos av mediciner. Bebisens lungor måste startas igång och medicinen ska ges i två doser med 24 timmar mellan, men redan efter 12 timmar gav dom andra dosen eftersom dom nog trodde att vi inte skulle ha tid att vänta. Man blir ju lite stressad inombords. Sov sömlös och lyssnade på diverse förlossningar. Så söndag och allt var lite bättre och vi fick åka upp på avdelningen igen. Nu ligger vi här och ligger stilla. Planen är att vänta in i det längsta, alltså så länge vi inte får någon infektion eller att något annat ändrar sig. För just för tillfället så mår vi ju prima båda två. Dom minskar medicineringen eftersom och det verkar som att det handlar om denna vecka eller nästa, sen kommer den lilla bebisen ut. På ett sätt eller annat. Allt är i alla fall förberett här på sjukhuset och dom står i beredskap. Själv kan vi väl, både jag och Magnus, erkänna att vi inte alls är helt förberedda. Det var ju massor med saker som vi skulle göra och ställa i ordning nu i Januari. Vi som hade så mycket tid och såna bra fixar-helger framför oss. Hepp. Så gick det med det. Men det kommer att finnas tid att fixa med saker framöver. Eftersom jag bara får ligga en vecka på sjukhuset efter förlossningen och bebisen kommer att stanna här tills i Mars. Nåt måste man ju ha att göra då när man inte är här hos bebisen. Kanske tur att vi inte har hunnit ordna med allt ändå, när allt kommer omkring.

nytt år

Nytt år och nya inlägg. Efter påtryckningar tar jag tag i detta och försöker att uppdatera lite oftare.

Del 1: Mitt liv i långkalsong.

Så kom det sig så

att jag knappt fick gå

Ligga hemma och vila

inte på jobbet och ila

Ligga här och jäsa

kanske se tv och läsa

Jag är så otroligt ineffektiv och det passar väl när man inte ska göra mer än nödvändigt.

Så är vi tillbaka i Wettingen efter två veckor jullov. Det var skönt att komma hem och vi hade med oss så mycket roliga grejer som vi i helgen ska gå igenom och få på sin plats. Jag tog mig ut på en liten promenad idag i något som skulle kunna beskrivas som aprilväder. Solen skiner, 7-8 grader varmt och så växlande nåt il av storm och regn. Som går över lika fort som det kommer. Det var i alla fall uppehåll och jag gick runt kvarteret i en näst intill mirakulös smidighet och fart. Det är ju då mer än en månad sedan jag gick på en promenad, utan att jag hade ett ärende någonstans. Skönt var det. Det får bli mer av den varan framöver nu är allt känns stabilt och under kontroll.

Så här såg det ut hos grannen imorse, hoppas ni ser hur varmt och skönt det såg ut.

Jag ljög lite innan också; kom på att jag vattnat blommorna så jag har ju varit väldigt effektiv idag. Måste ju få skryta lite med våra praktfulla vinter-pelargoner, som tydligen älskar att vara ensamma hemma utan vatten i två veckor. Så mycket för all den omtanke jag hittills lagt ner på dom. I fortsättningen ska jag ignorera dom mer, verkar ju effektivt. Plus att vi hade dragit ner elementen och det visste jag ju att dom skulle tycka om, men där får vi nog kompromissa lite för det är rätt så kyligt här inne och värmen tänker jag skruva upp. Så ursäkta mig kära pelargoner.