Nancy och advent

På lördag fick vi skjuts in till stan. Vi åt frukost ute och gick sedan i lite affärer. Jag fyndade en ny tröja, så mamma – du behöver inte vara orolig för att jag gav bort den gamla. Det bästa var att rea-priset som stod på lappen inte ens var det rea-pris jag betalade, utan den kostade ungefär hälften av det låga priset som jag trodde att jag skulle betala. Nöjd. Sedan gick vi och köpte filtar på extrapris i en hemmabutik. Dom ska vi sedan ge till välgörenhet, mest troligt den rullande kliniken som hjälper fattigt folk i byarna. Vi fortsatte till tygaffären och handlade lite olika tygbitar till diverse projekt som jag inte tänker avslöja här, då det kan vara så att någon som vi känner och som läser detta kan vara någon som även ska få något av det jag syr. Efter tygaffärn så sneddade vi in på grönsaks-supermarket och köpte massor med frukt och färska grönsaker. Nyttigt och gott ska det vara. När vi står där och väljer så ringer min telefon, det är Ndovha som vill att jag följer med och överraskar Nancy. Det kallas för Babyshower och man tar med en liten present till det kommande barnet. Ni vet Nancy, hon som jag sydde gravid-tröjan åt. Så jag sprang och köpte två små t-shirtar och ett par byxor. Sen hem och byta om lite och vänta på att dom skulle hämta mig. Så kom Ndovha, Julia och Antonette och vi åkte till Seleka, som är en liten by nära gränsen till Botswana. Både Antonette och Nancy kommer därifrån och även Helen, hon som jag sydde klänningen åt. Hon och Nancy är tydligen släkt, kusiner eller nåt i den stilen. När vi kommer fram så får jag och Julia springa och gömma oss inne i Nancys hus. Så sitter vi där och håller bokstavligen på att avlida av värmeslag. Sen kommer Ndovah och Antonette och vi sitter och sitter och sitter och väntar och väntar och väntar. Sen kommer någon och låser dörren dessutom, så det blev ju inte direkt svalare där inne. Fysiskt och psykiskt. Efter ett tag ringer Ndovha ut till Helen och säger – ”Julia vill svimma, ni måste släppa ut oss eller se till att Nancy kommer snart.” Vi hade i alla fall väldigt kul där inne om än smältpunkten var uppnådd, och för att göra saken värre så hade vi laddat nävarna med barnpuder som vi skulle kasta på Nancy när hon öppnade dörren, så vi kunde varken torka bort svetten som rann eller fläkta oss med något. Bara att sitta och rinna bort. Sen kommer fler och fler kvinnor in i rummet och vi fattar att det är nära. Så vi väntar tyst tills dörren öppnar sig. Då kastar alla puder på Nancy och hon blir helt vit. Hon tappade verkligen hakan när hon öppnade dörren, när hon sedan såg mig så tappade hon hakan en gång till av den stora förvåningen. Aldrig hade hon kunnat tro att jag skulle komma och hälsa på. Vi delade ut presenterna, hon fick gissa vad som fanns i paketet och från vem det var, om hon gissade fel fick hon äta jätteäcklig barnmats puré och om hon gissade rätt så fick hon från efterrätts burken istället. Hon gissade fel nästan hela tiden och fick äta ungefär två burkar äcklig barnmat. Sedan fikade vi ute på trappen, alla kom och hälsade och förundrades över att en vit person hade kommit och hälsat på.

Nancy och den kvinna som hade högsta klackarna i byn. Hon sken som solen när hon kom gående från busshållplatsen och upp mot huset.


Sedan skulle jag hälsa på alla gamlingar, bland annat Helens mamma och mostrar innan vi åkte. Ndovha bugade och hälsade som om hon hade mött en drottning, jag blev helt förvånad och visste inte hur jag skulle bete mig. Men jag hälsade lite glatt och sa att det var trevligt att träffa dom. Antagligen pratar dom inte ens engelska, så dom fattade nog inget annat än att jag såg glad ut. Inte ens Helen pratar ju engelska så generationerna där över lär ju inte göra det heller. Men det verkar ju ha gått hem i alla fall för nu på morgonen hade Helen kommit till Magnus på jobbet och bett honom hälsa till sin fru –”tack!” från hennes gamla mamma. Denna gamla tant är precis som tagen ur en film, svart och gammal, ögonen grå av starr, med hilkan på huvudet och käppen vid sin sida, sittandes i skuggan tillsammans med dom andra gamlingarna och högst respekterad i den stora härliga familjen.

Barnen vill alltid gärna vara med på bild.



Helen och Ndovha blev vilda när dom hörde en bra låt på stereon och dansade så vi trodde dom skulle gå i backen.



Den här ungen utnämner jag till sötast i Seleka, hon var överallt hela tiden och satt inte still en sekund. Så fort hon såg kameran så ställde hon upp sig för att bli fotograferad.




På söndag morgon hade jag och Magnus adventsfika. Vi har gjort ett litet försök att få någon slags julkänsla i huset så i fredags gjorde vi lite pynt och en adventsljusstake av skräp och annat. Sedan gjorde vi degen till pepparkakor, skruna - för slöfockar eller folk utan kavel. Observera att vi har ingen kavel och inga pepparkaksformar, vi är inte slöa. Dom gräddade vi på morgonen och dom blev riktigt bra.

Ljuslykta gjord av en målad konservburk som jag bankade hål i med en spik, sedan snodde jag runt lite snöre och hängde dit några plast hängen som jag har i mina ägor.


Ljusstake gjord av en plastform som följde med några grönsaker, guldstjärnor och ris. Ljusen har vi smält fast i sitt eget stearin så vi hoppas att dom står stadigt. Mandlar, apelsiner, en kruka från Venda och dom nybakta pepparkakorna.





Här får ni receptet:

SKURNA PEPPARKAKOR
Jättegoda pepparkakor som går snabbt och lätt att göra utan att kavla!
Ett recept som rekommenderas för den som vill göra sina egna pepparkakor men inte har tid eller tålamod att kavla pepparkakor .

Tid: 30 min effektivt arbete (minst 3 timmar i kylskåp)

ca 100 st

2 dl (125 g) sötmandel
200 g smör
2 dl strösocker
1 dl ljus sirap
1 tsk bikarbonat
2 tsk ingefära
2 tsk malda nej likor
2 tsk kanel
6 dl vetemjöl

Gör så här:

Låt matfettet (d.v.s. smör eller margarin) bli rumsvarmt. Rör matfett och socker smidigt, använd gärna elvisp som du kan använda genom hela receptet.
Rör ner sirap, bikarbonat, ingefära, nejlika och kanel.
Hacka mandeln grovt och blanda ner den också.
Blanda sist ner mjölet lite i taget till en jämn smet. Ta upp degen på ett bakbord och tryck ihop och forma degen till två stycken avlånga rullar. Forma rullarna runda, ovala eller fyrkantiga beroende på vilken form du vill ha på dina pepparkakor. Linda in rullarna i plastfolie och lägg in rullarna i kylskåpet minst 3 timmar men gärna längre över natten.
Ta fram rullarna och skär med en vass kniv tunna skivor. Lägg skivorna på plåtar med bakplåtspapper, eller använd tef lonplåtar (som jag själv föredrar) .
Grädda mitt i ugnen i 175 grader (gäller även varmluf tsugn) 11-12 min för "normaltjocka", men om du gör dem riktigt tunna kan det räcka med 7 minuter.
Tips: Försök att skära pepparkakorna i samma tjocklek. Om de blir i olika tjocklek sortera de tunna och tjocka för sig och grädda dem för sig på olika plåtar. Annars kommer de tunna bli brända och de tjocka blir mjuka i mitten om de inte gräddas tillräckligt länge. Tänk på att gräddningstiden blir mycket kortare för de tunna pepparkakorna. Mina tunna pepparkakor blev klara efter ca 7 min medan de tjockare tog 11-12 minuter.

recepten.se - Skurna pepparkakor http://www.recepten.se/recept/print/skurna_pepparkakor.html