kusiner

Nu har båda Jacobs nya kusiner kommit. Inatt, 23 oktober, kom en liten Antnäsare och för en månad sen, 22 september, kom Sunderbybarnet. Så nu kan ni gissa om vi längtar hem. Två månader till jul och det kändes plötsligt väldigt långt borta. Vi får hoppas att tiden går snabbt, som vanligt. Vi har i alla fall en hel del att se fram emot, hämta bilen i veckan och nästa vecka kommer Jacobs farmor och farfar hit. Sen ska vi åka på minisemester och gå på en julmarknad i Frankrike i december, innan det ska vi hinna åka upp några gratis tågbiljetter som ligger i byrålådan. Det är ganska fullt upp. Torsdagar och fredagar går vi på lek/sångtimmar och nån dag ska vi gå och simma i badhuset också. Jag tror nog att vi får tiden att gå ändå. Idag ska vi gå till posten och skicka ett brev till en liten kille som gillar att få post. Sen ska vi köpa korv, så vi kan äta korvstroganoff till middag. Ikväll ska vi flytta Jacobs hylla som sitter ovanför sängen, eller satt snarare, för jag har flyttat sängen till hans rum. Han knorrar och piper och håller oss vakna mer än en timme i sträck på nätterna, själv är han knappt vaken. Det tär på att inte få sova, speciellt för han som ska upp och jobba. För Mange kan inte somna om och kan inte ligga still, och jag tror att dom båda herrarna stör varandra med sitt bökande om nätterna. Jag själv kan då verkligen inte sova, när det väl blir lugnt så snarkar dom ikapp. Nu ska jag i alla fall vara modig och prova om det blir bättre ifall Jacob sover i sitt rum. Annars får vi väl bära ut Manges säng istället. Efter nio månader börjar jag bli trött och längta efter ostörd sömn. Som det är så ligger jag och spänner mig på nätterna för att jag vill inte att Jacob ska vakna. Inte särskilt vilosamt för nån av oss. Jag vet att vi haft det lätt med en unge som trots allt sovit och sover bra på nätterna. Men man vill ju alltid ha det lite bättre. Så är det ju här i våra lyxiga liv.